fredag 31 oktober 2014

Upptäck Lombok på moped

I söndags åkte vi på roadtrip med vår motorbike och hade gott sällskap av Lars och Violetta från Tyskland som är våra grannar på Ressa Homestay. 


Vi åkte från vår lilla by strax norr om Mataram (Lomboks huvudstad) genom Senggigi och Bangsal för att sedan åka hemåt igen genom bergen. På vägen i bergen åkte vi igenom en liten monkey forest med söta små apor. De hann inte hoppa på en eftersom att vi åkte moppe (tack och lov). 


Resan gick genom små samhällen...







Ett Sheraton i Senggigi, mitt i ingenstans...










Kan ni se apan?




Längs med stränder...








I bakgrunden kan ni se de tre Gili-öarna!





Och genom bergen...









Killen låg där och sov...

Vi sammanfattar: GILIÖARNA & LOMBOK


Här delar vi med oss av våra upplevelser från Giliöarna som vi besökte i oktober 2014. Det här inlägget är ett av de populäraste på Nicma och efter att vi gjort en del efterforskningar upptäckte vi att det inte fanns någon svensk guide till Giliöarna. Vi har sett till att det finns precis en sådan sida nu. Besök Giliresor för att läsa allt du behöver veta inför din resa till de fantastiska Giliöarna - båtresor, boendealternativ, upplevelser och en massa annat som är bra att veta.



Vad tyckte vi om att bo och leva

Gili Meno är oerhört vackert men vi var verkligen förundrade över ön. Den har så mycket potential, så mycket orörd mark men samtidigt är det ingen som utvecklar ön. Det öde hotellet förbryllade oss verkligen och vi stötte på väldigt många övergivna marker och hus över den lilla ön. Vårt hotell, Blue Coral, var trevligt men verkligen inget speciellt i övrigt. Vi fick ingen städning någon utav dagarna och det syntes inte till någon i receptionen när man gick förbi. Frukosten var OK men ingen höjdare. Vi är glada att vi fick uppgradering till bungalow med AC för det var oerhört varmt på ön. För 330 kronor per natt får vi ändå säga att det var OK. 

Vi tyckte direkt om Gili Air och vi tror mycket att det beror på att det var mycket bättre energi där än på Meno. Människor var glada och väldigt tillmötesgående. Atmosfären är väldigt soft och man har verkligen förstått att de som besöker ön bara vill hänga vid stranden, ta en öl i solnedgången och äta god mat. Dessutom finns det inga försäljare som vandrar runt på ön vilket det fanns massor av på Meno. Det finns en strandpromenad runt hela ön och frånsett några korta sträckor så finns det sköna caféer, barer och restauranger längs hela vägen. Vi bodde jättebra på Air och bröderna på vårt hotell, Lumbung Bungalows, var väldigt laid-back. De ägnade mycket tid åt att umgås med sina gäster och såg verkligen till att man trivdes. Sånt gillar vi! Vi fick verkligen valuta för våra 240 kronor per natt.

Vår resa till Lombok och Senggigi (som vi skrev om i måndags) var ganska oskön men när vi väl kommit på plats på vårt guest house (Ressa Homestay) i södra Senggigi/norra Mataram så tyckte vi verkligen om det. Det finns egentligen ingenting att se och göra här, men det är en bra utgångspunkt för att se ön. Utbudet av restauranger är verkligen litet men på kvällarna finns det massor av underbar street food att köpa ute på gatan. Vi betalade 90 kronor per natt och vi var verkligen nöjda! De städade rummet noggrant och vi fick till och med nya handdukar varje dag. Frukosten var ganska enkel men god och kaffet hade ägarens mamma gjort själv. På kvällarna kunde man hänga med ägaren och hans kompisar och snacka. Det var inte heller ovanligt att gitarren åkte fram och de spelade några låtar. De drack ofta palmvin och man var välkommen att köpa in sig på en flaska för 6 kr om man hade tröttnat på ölen. 


Vad tyckte vi om att äta och dricka
Gili Meno var ganska "fattigt" vad gäller maten. Vi försökte äta så mycket indonesisk mat som möjligt för att hålla nere priset. Vi åt en lite lyxigare måltid en kväll och det var verkligen värt det, en köttbit är inget man äter varje dag, kostnad 80kr. Man kan tycka att med oändliga fiskevatten utanför ön så borde den dagligt fångade fisken vara ganska billig, men dessvärre inte. En filé kostar ungefär 50 kronor. Det bästa, med tanke på priset, vi åt på ön var varsin pasta på YaYa som egentligen är en supertraditionell indonesisk warung men som lagade fantastisk pasta! En kväll drack vi drinkar - margarita och mojito - på ett lite "finare" ställe och de var riktigt bra.

På Gili Air åt vi egentligen inte mycket mat alls. Pastan som Niclas beställde när vi kom fram till hotellet var supergod. Vi åt... skulle äta thailändskt en kväll men våra rätter var mer indonesiska tolkningar av något thailiknande - men gott ändå. Det fanns nästan bara "turistställen" på ön i varierande prisklasser som serverade mycket västerländskt men också Indonesiskt. Äntligen gick det att få tag på en riktig kopp kaffe och precis som baren skyltade med så hade de öns bästa bönor. Air hade ganska så bra priser på drinkar och happy hour är alltid trevligt för plånboken. På Air fanns det mycket god tillgång till svampar och gräs för den som gillar det. Det finns ingen Polis på öarna så det är fritt fram så länge hövdingen för ön tycker det är okej. 

Vår by söder om Senggigi hade nästan inga restauranger alls och på dagen är det lite knivigt att hitta lunchställen. Våra luncher när vi var ute och åkte moppe var tyvärr ganska dyra och trista. På kvällen kan man äta sig väldigt mätt och belåten utav den fantastiska maten längs gatan. Vi har njutit av grytor, grillat, soppor, nudlar, söta pannkakor och friterade mumsbitar. Helt klart den bästa indonesiska mat vi har ätit - och den billigaste! Vi betalade ca 30 kr för oss båda och då var vi mätta och belåtna. Eftersom att Lombok är muslimskt så finns det ingen alkohol att köpa på supermarkets, men ofta så finns det på hotellen.


Vad tyckte vi om att ta sig runt

På Gili Meno är det häst och vagn som gäller om man vill ta sig runt "snabbt". Kortare sträckor kostar 20-30 kronor och att ta sig runt hela ön kostar 90 kronor. Vi åkte ingen häst och vagn utan valde det andra färdmedlet - ben och fot. Det tog en dryg timme att promenera runt ön och mestadels är det stenlagd väg. Det finns en hel del vägar tvärs över ön oxå så att man kan ta genvägar.

Även på Gili Air så åker man häst och vagn. Dock vet vi inte vad det kostar där. Vi hyrde cykel i ett dygn för 21 kronor per cykel. Det var verkligen suveränt för att ta sig runt hela ön, vilket annars är ca 2 timmars promenad. Dock så är det partier där vägen är av lös sand, så man får leda cykeln emellanåt. 

Det går såklart att chartra en båt för att åka runt Giliöarna, vilket många som vill dyka/snorkla från båt gör. Det kostar ett par hundra kronor för en dag.

På Lombok så är det moppe som gäller. Avstånden är stora och det är överlägset billigast att ta sig runt för egen maskin. Literpriset för bensin på Lombok är 8000 Rp, drygt 5 kronor. I Senggigi betalade vi 60000 Rp per dag för moppe, vilket är lite mer än tidigare, men totalt alltså bara 80 kronor för två dagar.


Vad tyckte vi om att göra
Giliöarna har fantastiska stränder och det är definitivt de som står i fokus. Bästa sättet att röra på kroppen är att snorkla, dyka och bada. Det är inga problem att ligga och lata sig i skuggan ett tag heller! Vi läste väldigt mycket på Gili oxå, vilket är en trevlig syssla. Att surfa på wifi är nästan uteslutet men hittar man något ställe så gäller det att ha massor av tålamod!

I Senggigi finns inte mycket att göra. Stränderna är helt OK men tydligen finns det vattenormar här omkring. Det är kanon att ha Senggigi som bas när man utforskar Lombok. Ca en timme härifrån till flygplatsen så många stannar här på väg vidare ut i världen, däribland vi.


Vad tyckte vi om vädret
Gili Meno var supervarmt! Vi var väldigt glada att vi hade AC i vårt rum. Det kändes som att det aldrig sjönk under 30 grader förutom en eftermiddag när det regnade. Det blåste inte särskilt mycket på Meno heller. Gili Air gav lite mer svalka och en dag blåste det ganska mycket. Norra delen av ön är inte lika blåsigt så där är det riktigt varmt. Även här låg temperaturen rätt konstant på 30 grader. Detsamma gäller för Senggigi som på sätt och vis kändes varmare för precis där vi bodde fläktade det inte så mycket. Det kändes som att vi svettades hela tiden när vi bodde där.


Vad tyckte vi om prisläget

Det kändes som att prisläget för boende på Giliöarna låg någonstans kring 300 kronor per natt. Vi såg ett hostel med delade rum/tält på Meno för 85 kronor per natt. I Senggigi och längs den nordvästra delen av Lombok finns det massor av billigt boende, omkring 100 svenska kronor per natt. Det finns oxå ett Sheraton i Senggigi ifall man vill slå på stort.


Vad tyckte vi inte om
Gili Meno kommer vi nog aldrig förstå oss på. Stränderna är fantastiska och det lockar många men det känns som att ön har en rejäl identitetskris. Gili Trawangan är party och Gili Air är laid-back med bra kvalitet på allt - men Gili Meno? Det finns verkligen ett lugn på ön men samtidigt inte ett särskilt bra utbud av bra mat och dryck. Ön har en väldigt avslappnad atmosfär men den är samtidigt inte “skön” att hänga på, det är ingen bra energi där. Vi har läst rätt många berättelser om besökare på Meno som varit med om övernaturliga upplevelser...

Gili Air var ganska turistigt men vi tycker ändå att det var på en lagom nivå. Människorna som var där var väldigt chill och då blir det en skön stämning iallafall. 


För mer bilder

Läs våra tidigare inlägg om våra underbara dagar på Giliöarna och närliggande Amed på nordöstra Bali. Här kan ni läsa om mysteriet på Gili Meno.

    måndag 27 oktober 2014

    Sjunde veckan i vår nya tidszon

    Det har varit en oerhört avslappnad vecka. Dock en väldigt offline vecka. Det känns nästan som att vi har varit på semester från vårt liv. Jag vet att det kan låta kaxigt, men vi har liksom inte gjort någonting! Jag gjorde klart alla mina deadlines förra veckan och hade tenta i fredags så jag har varit studieledig ett par dagar nu.

    Hejdå Amed - Hello Gili Meno!

    Vi åkte ju som bekant till Gili Meno i lördags. Dagarna på Meno har varit oerhört avslappnade och vi har verkligen njutit av de blekvita stränderna och det turkosa vattnet. Vi har spenderat massor av vår tid med att snorkla och vi har fått se mycket fantastiska saker där under vattnet. 


    Vi hade fått tips om att bo på Blue Coral Bungalows på norra Meno. Personen vi fick tips av tyckte verkligen att Meno kunde passa oss som reste som par och ville ha lugn och ro (de tre Gili-öarna är så olika och kan tillfredsställa de flesta önskemål). Det är bara att instämma, ön är verkligen lugn. På något vis känns det som att ön är ofrivilligt lugn. På norra sidan finns bara några få hotell, nordvästra delen har ett par restauranger vid vattnet, sydvästra delen är helt öde precis som sydsidan medan östra kusten är lite mer busy med restauranger och hotell. Det tar inte mer än en timme att promenera runt ön. Det finns ingen motortrafik och enda sättet att ta sig runt är med häst och vagn. Bara några få ställen har wifi så tillgången till internet är helt klart begränsad (speciellt för mig som inte har någon telefon längre). Meno har ingen egen vattenförsörjning så det vatten som finns i duschar och kranar är saltvatten. Det var verkligen en ovanlig upplevelse att bara kunna tvätta sig i saltvatten.


    Vår bungalow, bara några steg från stranden.


    Utebadrum är det bästa!




    Dags för frukost!


    Bananpannkaka och fruktsallad

    Omelett och mangojuice

    Våra dagar på Meno har varit lata. Frukost mellan 8 och 9. Snorkling på förmiddagen medan tidvattnet var högt. Något att äta och dricka. Ligga och läsa en bok på eftermiddagen. Middag på kvällen och ett par avsnitt Seinfeld innan läggdags. Det har inte gått någon nöd på oss om man säger så!






    Enda sättet att ta sig runt ön såvida man inte promenerar eller cyklar




    Jag inledde den nya veckan med att se denna fantastiska soluppgång!







    I måndags gick vi till ett hotell i närheten som heter Seri Resort. De har ett ganska bra koncept faktiskt. Man får nyttja alla faciliteter inklusive pool och wifi mot att man spenderar 100000 Rp på mat och dryck (60 kr). Vi var där ganska tidigt på förmiddagen och jobbade, läste nyheter och bloggade. Varsin lunchmacka, iste, vatten och iskaffe för 240000 Rp, ca 150 kronor vilket med vår budget är “dyrt” men det var värt det med tanke på att vi var väldigt produktiva. Det var oxå under måndagen som vi ändrade våra resplaner - jag skrev om det i ett inlägg förra veckan. Tack vare att vi var uppkopplade så kunde vi boka nya flygbiljetter och nytt boende. Det blev såklart att par sköna dopp i (saltvatten-) poolen oxå.









    Jag lyckades få med mig Niclas upp i tisdags för att se soluppgången tillsammans med mig :)






    Tisdagsfrukost - toast och frukt!

    I tisdags promenerade vi till sydöstra delen av ön där det inte är så långgrunt. Vi gav oss ut för att snorkla men gav strax upp eftersom att sikten var lika med noll. Däremot så var det fantastiskt fint att bada där, precis som att ligga i en pool. Vi låg under ett träd och läste bok hela dagen tills vi promenerade hem på eftermiddagen i en svalkande regnskur.





    På kvällen åt vi middag på YaYa som är en av de populäraste (och äldsta) restaurangerna på Meno. Samma kvinna har lagat mat på restaurangen i över 20 år. Man får vänta länge på maten för allting lagas från grunden men det smakar ljuvligt. Den här gången tog vi varsin pasta som var grymt goda!

    Hela kattfamiljen!

    I onsdags snorklade vi precis utanför vårt hotell. En av de bästa platserna runt ön att snorkla faktiskt, med massor av fisk och koraller. Glassmannen kom förbi så vi köpte glass och sedan köpte vi ananas av fruktkvinnan. På eftermiddagen kom en ordentlig regnskur (den första “riktiga” regnskuren sedan vi lämnade Sverige) och vi satt på verandan och väntade på att den skulle ta slut. Sedan promenerade vi runt på ön och fick upptäcka hur lokalbefolkningen bor. Jag skrev ett eget inlägg om vår promenad tidigare i veckan.



    Det var i onsdags efter en rejäl regnskur som vi promenerade runt ön och skrev inlägget om det övergivna hotellet.


    I torsdags tog vi båten från Gili Meno till Gili Air, ön öster om Meno. Vi promenerade med våra tunga väskor hela vägen till hamnen (ca 15 minuters promenad) och köpte där biljett till “public boat” som skulle avgå 9.50. 50000 Rp fick vi betala för resan, alltså 30 kr, som tog knappt tio minuter. När vi kom fram promenerade vi ca 10 minuter längs strandvägen innan vi kom fram till vårt nya boende Gili Lumbung Bungalows. Vi hängde i restaurangen ett tag och pratade med “locals” innan vi fick nycklarna till vår bungalow. Jättemysigt litet hus med fantastiskt utebadrum! Vi betalade 240 kr per natt där.

    Sista frukosten på Gili Meno 




    Båten till vänster tog oss till Gili Air


    All vår packning!

    Vårt nya hem på Gili Air


    Riktigt bra utebadrum




    Vi promenerade iväg längs öns västra sida för att snorkla. Vi hade fått tips en en av killarna på hotellet att det var bra snorkling där. Första 50 metrarna ut i havet var sikten inte speciellt bra men när vi kom till lite öppnare vatten så blev det mycket bättre. Vi snorklade längs “väggen” på korallrevet där havet blir riktigt djupt. Det blev ett ganska coolt möte mellan varmt och kallt vatten just i det området. Och plötsligt… bland korallerna såg jag den… en enorm sköldpadda! Jag ropade till Niclas som var snabb med GoPro-kameran. Ganska snart simmade sköldpaddan tillbaka till det djupa vattnet men det var verkligen fantastiskt att få se den på nära håll.

    Vi snorklade runt bland de lite grundare korallerna ett tag innan vi promenerade hemåt igen. Vi låg och läste ett par timmar på stranden och på kvällen drack vi varsin öl i solnedgången. Sedan hyrde vi cyklar (totalt 70000 Rp för ett dygn, 42 kronor alltså) och cyklade österut längs strandvägen. Efter ett tag upptäckte vi att det var strömavbrott! Vi slog oss ner på en restaurang och i skenet av ett stearinljus spelade vi kort medan vi väntade på vår mat. Det var riktigt mysigt!! Vi åt varsin thai-inspirerad gryta och det var väldigt gott. Sedan cyklade vi hem i mörkret.





    Vi hade bara en fläkt på vårt rum men lyckades sova OK trots det. Vi hade en gecko på taket som väckte oss några gånger under natten. Frukosten på vårt nya hotell var helt OK, ganska så standard för vad man brukar få på sådana här ställen. Däremot så är ju frukten solmogen och fantastiskt god. Jag lyckades tack vare lite internetuppkoppling ägna tid åt bloggen så att ni skulle kunna läsa om vår Gili Meno-promenad.

    Frukost på Gili Air

    Vi cyklade längs strandpromenaden och tog oss till östra/norra sidan av Gili Air för att snorkla. Längs vägen såg vi en skylt "turtle area 40 m" och vi bestämde oss för att ge oss ut i vattnet precis där. Vi snorklade runt ett tag till jag plötsligt såg en sköldpadda som låg bland korallerna. Efter ett tag började den simma och vi följde efter. Under ganska så lång tid så simmade sköldpaddan före och vi efter, och flera gånger kom den upp till ytan för att hämta luft. Det var en helt fantastisk upplevelse. 

    Vi fortsatte att snorkla en stund till och tro det eller ej - men vi såg en sköldpadda till. Den här var större än den förra men också lite skyggare. Vi kunde bara följa den ett tag innan den försvann ner i djupet. Jag tror att vi var ute i vattnet i åtminstone en timme, det var så kul!!



    Vi cyklade vidare längs ön och kom till slut till den västra sidan där vi åt lunch och låg och latade oss i varsin solsäng under ett parasoll. En väldigt avslappnad eftermiddag.


    Skaldjurspasta och grekisk sallad till ett värde av drygt 60 kronor



    Vi lämnade tillbaka cyklarna och stannade förbi på ett strandcafé som utlovade öns bästa kaffe - och jag kan hålla med om att det var grymt gott!




    Resten av eftermiddagen och kvällen spenderade vi på vårt hotell, där vi drack varsin drink i solnedgången innan vi åt middag. 









    I lördags gick vi upp tidigt för att åka vidare. Niclas hade förbeställt vår frukost så att allting skulle gå lite fortare för oss på morgonen. Det roliga var att när vi kom till restaurangen så satt ett annat par och åt precis det Niclas hade beställt: iste, kaffe, jaffle och toast. De måste varit väldigt glada över den snabba servicen... Vi fick bara vänta en liten stund och hann i tid till hamnen lagom tills båten skulle gå. Vi hade förbokat båten till Senggigi (på Lomboks västkust) och läst att överfarten från Gili Air skulle ta ungefär 30 minuter. Först åkte båten till Bangsal som ligger på fastlandet precis mittemot Gili Air. Vi har läst många otrevliga historier om Bangsal så vi hade ingen lust att vistas där. När båten lagt till visade det sig att alla skulle gå av. Ett gäng snubbar stod och vrålade Senggigi och vi var aningen förvirrade. En kille kom och tog vår båtbiljett och bad oss följa med. Våra väskor packades på en hästkärra och plötsligt så skulle killen ha 50000 Rp (30 kr) för att köra oss till busstationen. Det var väl då vi fattade att vi åkt på samma smäll som alla andra som skrivit hemska historier om Bangsal. Resan till busstationen tog bara några minuter så vi hade lätt kunnat gå. Väl där visade det sig att en shuttle bus skulle gå 9.30 till Senggigi. Någorlunda i tid avgick minibussen och en timme senare var vi i Senggigi. Föraren var så snäll och körde oss sista biten till vårt hotell, som ligger söder om Senggigi och precis norr om Lomboks huvudstad Mataram.





    Vi var väldigt glada över att komma fram till Ressa Homestay. Resan som vi trodde skulle ta 30 minuter tog nästan tre timmar och vi kände oss lite blåsta på kuppen eftersom att det inte fanns någon information någonstans om hur resan till Senggigi skulle gå till - men som alltid när man reser så lär man sig massor av nya saker!! Hur som helst, vårt nya hem visade sig vara väldigt mysigt och vi var positivt överraskade av standarden eftersom att vi betalat 90 kronor per natt. Det bästa är att internetuppkopplingen fungerade riktigt bra!






    Vi tog en liten promenad längs huvudgatan i byn och hittade.... egentligen ingenting.











    Vi åt lunch på en väldigt lokal liten restaurang med utsikt över en kohage. Nudelsoppa, lammgryta och juice för 45 kronor. Det kallar jag nice price.






    Resten av dagen ägnade vi åt jobb och research tack vare att uppkopplingen var så bra!



    Det fantastiska med att bo på guest house/homestay eller vad man nu vill kalla det (inte hotell) är att man interagerar med de andra gästerna. Bredvid oss bor ett tyskt par i vår ålder och på andra sidan två äldre herrar från Holland. Vi gick ut tillsammans för att äta street food i lördags och det var en fantastisk upplevelse. Maten smakade helt fantastiskt och hela vår kväll slutade på 35000 Rp vilket är 20 kronor. Vi åt sate (kycklingspett) med jordnötssås och sticky rice, bihun som är en nudelrätt och pannkakor med choklad och nötter. Magiskt! 

    Sedan hängde vi på vårt guest house resten av kvällen. Snackade och drack öl. Killarna som jobbar här samlades med sina gitarrer och spelade grym musik, allt från Bob Marley till Beatles. Framåt 1-tiden somnade vi i (den första) osköna sängen.





    Sköna söndag. Vi sov lite längre och åt frukost om bestod av lite frukt, äggtoast och kaffe/te. Inget att klaga på där inte! Sedan åkte vi på roadtrip tillsammans med våra tyska vänner. Vi åkte norrut längs kusten och sedan tillbaka till Senggigi genom bergen. En väldigt vacker tur. Sedan åt vi lunch på en restaurang vid havet!






    På kvällen promenerade vi längs gatan igen med våra vänner från Holland och Tyskland. Vi njöt verkligen av den supergoda maten som vi fick längs vägen. Ris med kycklinggryta, nudelsallad, små friterade mumsbitar med grönsaker och pannkakor med nötter.







    Veckans reflektioner:

    • Åk till Gili Air - skippa Gili Meno. Åk till Trawangan om du vill parta!
    • Att leva i total frihet från trafik i en vecka har varit som balsam för själen!
    • Vi är så välsignade med färskt vatten i många delar av världen. Efter fem dagars duschar i saltvatten så var det helt underbart att få tvätta sig i vanligt “rent” vatten igen.
    • Var vi än har beställt pasta så har den smakat helt underbart. Såserna har varit grymt gjorda från grunden och pastan alltid perfekt al dante. Vi är lika fascinerade varje gång!
    • Res alltid med en liten flaska handtvål i bagaget, det finns nästan inte på något budgethotell. Egna handdukar är oxå väldigt bra att ha.
    • I torrare klimat som i Amed och på Gili är hudlotion ett måste, till skillnad från t.ex. Canggu i söder som var mycket fuktigare (där lotion gjorde att huden inte kunde andas).
    • Investera i snorkelutrustning - det är en fantastisk frihet att kunna ge sig ut i vattnet när som helst.
    • Vi upptäckte efter en dag på Gili Air att vi inte sett några hundar (bara katter) varken på Meno eller Air...
    • När oväntade saker händer är det bäst att bara andas!
    • Det ÄR väldigt trevligt att bo på guest house/homestay.